Enkäten för närståendevårdare gav värdefull information om närståendevårdarnas behov av stöd och information

Kundenkäten om stöd för närståendevård utarbetades som en del av projektet Närståendevårdarens stig – stöd till närståendevårdare för äldre. Enkäten är välfärdsområdets första omfattande enkät för närståendevårdare av äldre.  Enkäten skickades till 1428 närståendevårdare för äldre som hade ett gällande uppdragsavtal med Västra Nylands välfärdsområde vid tidpunkten för enkäten. Enkäten genomfördes med en elektronisk Webropol-enkät samt med en pappersenkät på båda inhemska språken under tiden 27.6–31.8.2025.

– I enkäten utreddes närståendevårdarnas utnyttjande av lagstadgade ledigheter, behov av information om tjänster som stöder närståendevården, preferenser för sätten att inhämta information och uträtta ärenden samt hur lätt det är att få kontakt med den klientansvariga inom närståendevården, berättar projektchef Johanna Rannikko.

Respondenterna tillfrågades också om vad som hjälper dem att orka i närståendevårdarens arbete samt om respons, önskemål och utvecklingsförslag.

– Sammanlagt 661 personer besvarade enkäten, svarsprocenten var därmed 46,3 procent. Allra flitigast besvarades enkäten av närståendevårdare i Raseborg, minst flitiga var närståendevårdare i Sjundeå. Nästan hälften av respondenterna (47 %) var själva äldre personer i åldern 75–84 år och största delen av dem var makar till en person som får närståendevård, sammanfattar Rannikko.

Endast drygt hälften av respondenterna hade tagit ut närståendevårdarens ledighet. De vanligaste orsakerna till att ledigheterna inte utnyttjades var att närståendevårdaren inte upplevde behov av ledighet (32 %) eller att den vårdbehövande vägrade ta emot tjänsten (27 %). Klientavgifterna för tjänsterna eller avstånden till vårdplatsen var ett hinder för utnyttjande av ledigheter endast för en liten del av respondenterna.

– Med tanke på närståendevårdarnas ork ska man i välfärdsområdet arbeta för att få närståendevårdarna att ta ut sin ledighet, konstaterar Rannikko.

En stor del av respondenterna upplevde att de behöver mer information om olika alternativ för närståendevårdarens ledigheter samt om hur ledigheter ackumuleras och används. I de öppna svaren önskade man tydlighet i anvisningarna för utnyttjande av ledigheter samt enkelhet att boka ledigheter och få tillgång till fritt tillgängliga tjänster.

– Många önskade information om perioder med korttidsvård, som är den mest använda tjänsten under närståendevårdarnas ledighet. Samtidigt är det bra om välfärdsområdet ökar kunskapen om andra alternativ och vilka situationer de lämpar sig för.

Närståendevårdarna efterlyste också information om många andra funktioner som stöder närståendevården, såsom välfärdsområdets övriga tjänster (55 %), stöd från tredje sektorn (50 %) samt digital ärendehantering (38 %).

– Ofta är uppfattningen att äldre inte använder digitala tjänster, men i enkätsvaren framom det önskemål om att få information om digital ärendehantering. Man önskade mer användarstöd och tydlighet i de digitala servicekanalerna Oima och Lunna.

I enkäten utreddes vilken metod närståendevårdarna föredrar för att inhämta information. Över hälften av respondenterna bad den klientansvariga om information och uträttade helst ärenden med den klientansvariga inom den egna närståendevården. De personliga mötena och de klientansvarigas stöd fick beröm.

– Av svaren framgick dock ett behov av att utveckla möjligheterna att få kontakt med yrkesutbildade personer inom stödet för närståendevård. I svaren ansågs det vara trevligt att uträtta ärenden med den egna kundansvariga, men många upplevde samtidigt att de inte alltid kan nås när man skulle behöva nå dem, berättar Rannikko.

Endast en tredjedel av respondenterna uppgav att de sökt information på luvn.fi.

Nästan 65 procent av respondenterna uträttar helst ärenden per telefon, 28 procent per e-post och endast cirka 7 procent via den digitala servicekanalen.

I de öppna svaren riktades kritik mot bristande kontakt/kommunikation och information, otillräckliga arvoden för närståendevård samt svårigheter att ordna ledigheter. Dessutom önskade respondenterna mer uppskattning och psykiskt stöd.

Webbplatsen Närståendevårdarens stig, som ska förbättra närståendevårdarnas tillgång till information, publiceras i början av 2026.

– Resultaten från kundenkäten om stöd för närståendevård utnyttjas konkret i planeringen och byggandet av webbplatsen samt i utvecklingen av tjänsterna. Närståendevårdarens stig samlar nödvändig information för närståendevårdarna om närståendevårdens olika skeden på en och samma webbplats, berättar Rannikko.

Projektet Närståendevårdarens stig - stöd till närståendevårdare för äldre har beviljats statsunderstöd av social- och hälsovårdsministeriet ur anslaget för hälsofrämjande för tiden 2/2025–12/2026.

Läs sammanfattningen av enkätresultaten.