Välfärdsområdesstyrelsen riktar kraftig kritik mot de föreslagna ändringarna av social- och hälsovårdens finansiering

Välfärdsområdesstyrelsen förhöll sig mycket kritiskt till regeringens proposition om en ändring av finansieringslagen. Om propositionen antas kommer Nylands finansiering att minska tre gånger så mycket som i övriga Finland. Västra Nylands välfärdsområdes årliga finansiering minskar permanent med 54 miljoner euro, trots att befolkningen i Västra Nylands välfärdsområde åldras snabbast i landet och välfärdsområdet redan har den lägsta finansieringen per invånare. Finansiering flyttas bort från sådana områden som i en spänd situation har lyckats balansera sin ekonomiram på det sätt och inom den tidsplan som lagen förutsätter. Välfärdsområdesstyrelsen lyfter också fram den centrala olägenheten att ändringsförslagen som grundar sig på THL:s forskning har förbisetts i propositionen.

Behovsfaktormodellen som beskriver behovet av och kostnaderna för social- och hälsovården, och som utgör utgångspunkt när den välfärdsområdesspecifika finansieringen bestäms, uppdateras med avsteg från THL:s forskning. I propositionen ingår inte genomförande av sådana utvidgningar av behovsfaktorerna eller informationsfunktionerna som rekommenderas i THL:s expertbedömning. Likaså i motsats till THL:s expertbedömning begränsas beaktandet av diagnostiska uppgifter inom annan privat hälso- och sjukvård än sådan som välfärdsområdena finansierar i form av köpta tjänster eller servicesedlar. Det verkar som att dessa ändringar har valts ut huvudsakligen utifrån att de flyttar bort finansiering från Nyland till andra områden.

I ändringen av övergångsutjämningen riktas minskningen av statlig finansiering så att den är jämnstor per invånare, men selektivt endast till vissa välfärdsområden. Det här framstår som en tendentiös minskning av finansieringen särskilt för Nyland.  

I propositionen föreslås att besparingsåtgärder riktas till Nyland och andra befolkningsmässigt stora områden genom att man minskar den invånarbaserade andelen som uppmuntrar till att främja välbefinnandet, och höjer finansieringsandelen för bestämningsfaktorn för servicebehovet, som belönar för högre prevalens, med en procentenhet 2028. Välfärdsområdesstyrelsen anser att det är fråga om en ändring av finansieringsmodellen, vars syfte är att flytta bort finansiering från Nyland och från sådana områden som kraftigt balanserat sin ekonomi.

För Västra Nylands välfärdsområde är den förslagna nedskärningen 103 euro och för Södra Savolax 31 euro per invånare. De procentuella skillnaderna är ännu häftigare: I Västra Nyland 2,6 procent och i Södra Savolax 0,5 procent. Västra Nylands finansiering är den lägsta i landet redan före de här nedskärningarna. Finansieringens nivå varierar enligt område från 4 052 euro i Västra Nyland till 6 055 i Södra Savolax.

– Finansministeriets proposition är orättvis för Västra Nyland och hela Nyland, och den uppmuntrar inte till att sträva efter en hållbar ekonomi och förnyande av tjänster. Västra Nylands snabbast åldrande befolkning förtjänar också värdefull vård och omsorg samt barn och unga tillräcklig assistans och tillräckligt stöd. Antalet invånare med ett främmande språk som modersmål ökar, vilket även ökar servicebehovet. I huvudstadsregionen är det viktigt att missbruk och andra negativa utvecklingar kontrolleras, det ligger i hela landets intresse. Om propositionen antas, äventyrar propositionen tyvärr de likvärdiga social- och hälsovårdstjänsterna och räddningstjänsterna för invånarna i Nyland, och det skulle ha allvarliga konsekvenser, konstaterar Mia Laiho, som är ordförande för Västra Nylands välfärdsområde.

Välfärdsområdesstyrelsen inledde samarbetsförhandlingar som gäller organiseringen av verksamheten, de anställdas och tjänsteinnehavarnas uppgifter, arbetsfördelning, arbetstider och arbetsställen i tjänster som stöder boende hemma och sjukhustjänster inom tjänsterna för äldre samt koncernförvaltningens boendeservice. Ändringarna gäller högst 500 anställdas och tjänsteinnehavares uppgifter, arbetstider och arbetsställen. Ändringen genomförs huvudsakligen med hjälp av uppgiftsändringar och omorganiseringar.

Välfärdsområdesstyrelsen godkände de strategiska principerna för upphandling av hemvård. Det bärandet temat i upphandlingarna är att de genomförs på basis av verkningsfullhet. Serviceproducenterna konkurrerar med både pris, tjänstens kvalitet, verkningsfullhet och kundupplevelsen. Modellen med flera producenter gör det möjligt att stävja kostnadsökningen i och med en ökning av andelen köpta tjänster.

Välfärdsområdesstyrelsen godkände även de strategiska principerna för upphandling av dygnetruntvård inom barnskyddet.

Även justeringen av värdet på servicesedeln för övergripande mun- och tandvård och klientens självriskandelar från och med den 1 mars 2026 godkändes enligt beslutsförslaget.

Funktionerna vid Brukets vårdhem överförs till Attendo 247 Oy

Välfärdsområdesstyrelsen godkände överföringen av funktionerna vid Brukets vårdhem från Västra Nylands välfärdsområde till Attendo 247 Oy genom överlåtelse av rörelse från och med den 1 april 2026.  I överföringen av funktionerna iakttas principerna för överlåtelse av rörelse.

Projektplaner för boendeenheter

Välfärdsområdesstyrelsen godkände en projektplan för en boendeenhet för särskilt krävande boende inom funktionshinderservicen. Samtidigt föreslår den för välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdet beviljar proprieborgen för det lån på högst 4 000 000 euro som Uudenmaan Vammaispalvelut Ab upptar för projektets verkställighetskostnader. Enligt planen kommer boendeenheten som ligger i Gröndal i Esbo att ha cirka 16 platser och tas i bruk 2027.

Välfärdsstyrelsen godkände även en projektplan för en boendeenhet för äldre. I enlighet med strategin för nätverket av tjänster ska boendet med heldygnsomsorg centraliseras, gemenskapsboendet utökas och tjänster placeras regionalt med beaktande av enheternas kostnadseffektivitet. Boendeenheten för äldre byggs i Kyrkslätt och beräknas vara färdig 2029. Den kommer att ha cirka 90 klientplatser.